Axels_Tivoli

Kiviks marknad. Axels Tivoli.
Vi hade lovat varandra att “aldrig mer”. Nu får det räcka!

Men.. så får man barn.. och man liksom måste ju visa lillgubben.

Lillgubben tittade sig omkring och somnade ganska omedelbart. Vi köpte ett lakan; tio par strumpor som utlovas innehålla 80% bomull; godisremmar med smak av Tutti-Frutti, saltlakris och häxvrål. Vi köpte en äcklig hamburgare.

En mormor.. eller farmor satt i en tekopp med sitt barnbarn. Nu ska det bli åka av. Barnbarnet är för litet och börjar gråta. För varje varv gråter det alltmer.

Farmor (eller mormor) ser sig oroligt omkring i den snurrande tekoppen som dessutom ska bölja upp och ner. Inte lätt att få ögonkontakt med någon i den orienteringen.

Hon försöker trösta barnbarnet.

Jag tittar på styrman.. Bulgaren i sitt lilla bås. Han ser. Han ökar hastigheten. Jag ser hans rörelse. Jag ser vad han gör.

Så jag börjar gå fram med ögonen direkt på honom. Han märker det och inser att hans lilla nöje kan sluta tråkigt. Så han sänker farten. Han stannar.

Mer behöver man inte göra.